torsdag 31 oktober 2013

Betydelsen av att få packa in sina saker i ett skåp i badrummet.

Jag har flängt runt i fyra års tid, upplevt äventyr efter äventyr, fått nya vänner och bekanta både nära och långt bort, bott inneboende, i en friggebod, inneboende, lånat lägenheter, hyrt i andra hand, inneboende igen och av olika anledningar varit på resande fot i stort sett var och varannan vecka. Mina boenden har varit kort- eller långvarigt tillfälliga och när jag inte har varit i mina tillfälliga boenden har jag bott i en ryggsäck eller resväska några dagar... Förvisso har jag njutit mycket och skulle inte vilja vara utan något av det jag upplevt, men jag har ju, som många av er vet, också längtat oerhört mycket efter att landa nånstans och har känt mig ganska vilsen över var.

Och nu äntligen har jag fått ett förstahandskontrakt i ett tvåfamiljshus, på landet strax utanför Göteborg. På en vacker plats, med naturen inpå knuten, nära till goda vänner. Och det bästa av allt är att jag inte är ensam. Jag ska dela detta förstahandskontrakt med min kärlek, Stefan.

Vi flyttar in den 1 december och jag längtar så fantastiskt mycket dit. Jag längtar efter att få bygga detta bo som blir mitt och vårt, ett bo som ingen kan kasta ut mig ifrån, ett bo där jag kommer vilja vara kvar, ett bo där det faktiskt är någon idé att packa in kläderna i en garderob och inte bara ha dem kvar i väskan. Men det jag ser nästan allra mest fram emot är detta:

Jag kommer för första gången på fyra år (!) plocka upp sakerna ur min necessär och ställa in dem i ett skåp i badrummet. Jag slipper ha dem förvarade i mitt egna lilla rum eller packa ner dem i resväskan igen efter ett par dagar. Det, mina vänner, är stort.

När jag tänker på det ler jag. Och gråter lite. Äntligen har jag hittat mitt Hem.
<3





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar