Nödvändiga steg att ta.

Jag har haft besök av E igen. Verkligen supermysigt. :) På måndagen tog vi en fin vinterpromenad i solen och tittade på omgivningarna här i Gröndal, vi höll handen och trivdes i varandras sällskap.

På kvällen gick jag på Folkoperan med min vän Jenny, hon hade fått biljetter till Silversjön. Den var.. sådär, första akten var ganska seg, men den andra var riktigt underhållande. Hursomhelst en mycket mysig kväll. :)

Sen gick jag hem till Andreas och vi fikade och kollade på OS. Också supermysigt. Men inte helt lätt när det hängde två handdukar i badrummet, där den ena brukade vara min och nu hade använts av någon annan. Eller att det ena täcket i sängen inte längre bar just min doft. (Nej, jag luktade inte på det).

Men de här sakerna är ju oundvikliga och jag har mentalt försökt förbereda mig så gott jag kan på att kunna hantera situationerna när de uppstår. Självklart kommer han att dejta andra tjejer, det är ju livets gång, han är också i en process där han behöver träffa andra, känna efter hur det känns, om han är redo eller inte och framförallt känna att livet går vidare.

Vi har en öppen, bra dialog om hur det går och att vi träffar andra, så att det inte ska komma som en överraskning för någon av oss. Och på ett sätt är det faktiskt rätt mysigt att sitta över en kopp te med sin bästa vän och prata om hur senaste dejten gick. Men jag slits mellan min önskan att det inte ska vara så här alls och min vilja att min bästa vän ska må bra och jag längtar till den dagen då det inte alls känns jobbigt längre. Vilken lättnad det kommer bli då.

Och jag säger till mig själv att det förr eller senare måste hända och att det kanske är bättre att det händer förr. dvs. nu. Allt sånt här som händer är ju steg som måste tas och för varje steg som tas så kommer jag ju vidare och ju längre jag kommer, desto närmare den där lättnaden kommer jag.

Så jag tröstar mig med det; att jag kommit ytterligare ett steg vidare i min process. Och så gläds jag åt att E är  g a l e t  snygg. Och att det i detta nu minsann ligger två täcken även i min säng och hänger två badlakan även över min duschdraperistång. Och... att vinterpromenaden igår efterlämnade två parallella fotspår... :)


Men en dag i taget, verkligen. Ska bli spännande att se vad som händer med allt. För alla.