Sedan jag flyttade för tre veckor sedan så har jag försökt få ordning i mitt kök, som var rätt sunkigt och dessutom utan fungerande spis, men idag fick jag hjälp av min nya kompis Dennis att hämta och installera en annan spis. Jag blev så glad att jag fick lov att släcka lyset i köket för att kunna njuta av ljuset ifrån ugnen. :)
Igår fick jag också äntligen upp hyllor på väggarna. Det blev så fint och ombonat. Nu känns köket roligt att laga mat i. Det är många som sagt till mig att de inte tycker det är roligt att laga mat till sig själva, utan att de lägger ner mer tid när de har någon mer att laga mat till. Annars blir det lätt lite enkel spaghetti och köttfärssås eller korv och makaroner osv. Jag förstår hur de känner, jag har tidigare själv känt likadant, men sedan en tid har jag ändrat inställning. Jag tycker att jag är värd att äta god mat, även om jag äter ensam.
Och man lägger ju ändå tiden på att laga något "enkelt". Och varför då bara äta halvgott när man kan äta extra gott? Dessutom behöver ju inte "enkel" och "extra god mat" innebära en motsättning.
Så jag firade min nya, fungerande spis med att laga en trerätters middag åt mig själv:
Förrätt: Potatis- och jordärtskocksoppa med knaperstekt bacon
Varmrätt: Ugnsrostade rotfrukter med örtmarinerade kycklingklubbor och machésallad med fetaost.
Efterrätt: Liten mangolassi.
Jag kommer att tänka på min extramormor, Märta. Hon lagade alltid ordentlig mat trots att hon levde ensam. La ner tid på matlagning och dukade fint. När jag kom på besök bjöd hon på nygräddade lövtunna pannkakor. Efter maten fick jag leka med hennes porslinsdjur.
SvaraRadera