onsdag 17 mars 2010

Förundran och omvärderingar

Jag värderar, omvärderar, funderar, förundras, inspireras, förvirras, gläds och lugnas. Livets tankar är stora och kan göra en ganska sömnig.

Jag har haft några fantastiskt fina dagar med E i Västerås. Oavsett vad som händer framöver med vår relation så får jag ut så fantastiskt mycket bra saker av tiden jag spenderar med honom. Han påminner mig om bra sidor hos mig själv som inte fått så mycket utrymme de senaste åren. Inte för att jag inte velat, utan bara för att jag träffat andra människor som plockat fram andra sidor hos mig istället, som också varit bra.

Livet förändras och nya situationer uppstår, vissa tider mer frekvent än andra tider. Jag brukar ha ganska lätt för att anpassa mig efter det som sker och att försöka göra det bästa av det jag har. Det är en egenskap som kommer väl till pass en dag som denna, då jag helt oväntat blivit uppsagd från min lägenhet, den lägenhet som jag för två månader sedan flyttade in i, har målat om och försökt bo in mig i och faktiskt precis börjat trivas i. Men ägaren blev stressad av ränteläget och bestämde sig för att sälja den redan nu under våren.

Konstigt nog blev jag inte ledsen. Bara lite chockad, eftersom det kom så plötsligt. Hade beskedet kommit för två veckor sedan är risken stor att jag nog brutit ihop. "Inte en motgång till att tänka på", liksom. Men de här dagarna med E hade redan satt igång någon slags process i mig, där jag börjat värdera och omvärdera mina generella livsvisioner, så plötsligt kom uppsägningen faktiskt nästan lägligt. Iaf om jag skulle fortsätta lyssna på mina nyss uppväckta omvärderingar. Så istället för att bli ledsen blev jag ännu mer förundrad och tänker att det kanske är något bra som händer.

Så jag tänker, utan omsvep, att jag nu vill göra något riktigt bra av min nya situation. Jag ställer mig frågan: Hur kan jag få ut mesta möjliga av detta? Jag har inget fast jobb, ingen fast relation och inte heller ett fast boende. Det enda jag saknar är pengar. Men det brukar ju lösa sig. Nu finns faktiskt bara möjligheter.
Och det är trots allt både ballt och spännande...

4 kommentarer:

  1. På något förunderligt sätt så tror jag att det finns en mening med allt som sker i livet fast man inte ser det förrän man så småningom kan titta i backspegeln.
    Kram ♥♥♥
    mamman

    SvaraRadera
  2. Vilken tjej du är! Helt säkert kommer fantastiska möjligheter för dig. Och, din linssoppa ska jag testa, gör själv en blekare variant men kanel och curry låter gott.

    SvaraRadera
  3. Tack, Anonym!
    Undras om du är någon jag känner? :)

    Och ja, curryn och kanelen är super!

    SvaraRadera