Bubblan är lämnad...

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den här sommaren. Sommaren som nu hunnit gå över i sensommar och som nu bjuder på regn och höstiga vindar. Jag är så uppfylld av olika känslor att jag knappt kan sätta ord på det. Den första juni åkte jag till Gotland för att under tre månader jobba med Medeltidsveckan. Jag har lärt känna en massa fantastiskt fina människor, delvis människor som jag aldrig förut hade träffat, delvis människor som jag bara kände lite grann tidigare och som jag nu fått en nära vänskap med.

Jag har under sommaren levt i en sån där berömd bubbla, som man liksom går helt in i och bara är närvarande i. Det har varit helt och hållet fantastiskt. Nu, när bubblan är slut känner jag saknad och ensamhet men också stor värme och tacksamhet. Så många sköna minnen från stunder med glada skratt, fina samtal, sånger på Kapitelhusgården, TRiXarnas glädje när jag kom med nybakade bullar i precis rätt ögonblick, frisbee med pizzakartoner, mackkastning på stranden, de oändligt vackra solnedgångarna, utflykterna i beachbuggyn, kanotturerna från Gangvide till Närsakar...

När jag har umgåtts så intensivt med ett gäng och när sedan alla plötsligt sprids vind för våg så blir det alltid en tomhetskänsla i mig. Jag undrar vart alla tog vägen. Jag vill tillbaka till tillvaron och sammanhanget där vi alla fanns. Jag vill tillbaka till bubblan som inte finns kvar. De senaste veckorna har jag känt mig ganska vilsen och har inte riktigt vetat vart jag hör hemma,sammanhanget jag var i existerar ju inte längre.

Jag funderade på om jag skulle vara kvar på Gotland eller åka hem till Stockholm och bestämde mig till slut, så för några dagar sen kom jag tillbaka till mitt lilla lugna rum hos min gudmor på Färingsö. Vilsenheten börjar släppa, jag kommer sakta in i min "gamla vanliga lunk", träffar mina "gamla vanliga vänner" och kan ägna mig åt mina "gamla vanliga intressen"... Det är nog här jag ska vara nu. I alla fall tills något annat jag vill göra dyker upp framför näsan på mig.

TACK alla ni fina som gjorde min sommar till det den blev. Den lever för alltid i mig som en av mina absolut bästa upplevelser. <3