torsdag 23 september 2010

Det HÄR är Cykla!

Cykla. Hon har lappar fastnålade på sina kläder, där det står
viktiga saker som måste kommas ihåg.  Som hennes namn.
Foto: Olle Sahlin
Cykla
Foto: Lisa Tegelmark

Cykla
Foto: Olle Sahlin
Cykla, Igen och Täcket är ute i Överstockholm.
Det är skrämmande när man inte vet hur det fungerar.
Foto: Olle Sahlin
Men de måste ta sig vidare. För att hitta till Draken,
som ska ge dem tillbaka deras kollektiva minne.
Foto: Olle Sahlin
Det är skönt och tryggt att sova i hög.
Foto: Olle Sahlin
Vi lämnar inte varandras sida. Vi är som syskon
och behöver varandra för att överleva.
Foto: Olle Sahlin













































































Det är så roligt att bygga det yttre runt en karaktär. Jag hittar några kläder som jag tycker passar. Men de känns inte helt rätt, jag letar vidare, provar, går några steg, känner in. Säger mitt namn. Pratar lite med mig själv. Tar av mig mössan, sätter på mig en annan, byter skor mot stövlar. Jag går runt i rummet, lite kutryggig och med båda händerna lite lätt ihop framför bröstet. Orden som kommer ut ur munnen ändrar uttal och får en annan ljudstyrka. Jag sträcker lite på mig. Stannar till, vänder runt och kliar mig under ögat med min vänstra hand.

När jag sitter på bussen så far tankarna runt i huvudet, jag är inte längre där jag är, jag är i Understockholm. Jag ser framför mig hur det ser ut, hur mitt lilla bo i ventilationstrumman uppe på ett tak nära Slussen är inrett. Jag ser att filten på min bädd är röd och att blomman i den lilla krukan bredvid bara har två blad kvar. Jag grimaserar och testar ansiktsuttryck, omedveten om att någon annan i bussen undrar vad jag håller på med. När jag kliver av och ska ta cykeln hem från hållplatsen börjar jag prata. Jag berättar att jag tycker det är mörkt och att det är svårt att se när det inte finns några gatlyktor. Jag gnäller på att vägen är gropig och säger att fullmånen är fin. Mitt uttal är väldigt tydligt med ljudliga Rrr, men går så småningom över till en mjukare och aningens långsammare ton. Cykla vet ännu inte riktigt hur hon pratar, går och står. Jag har några dagar till på mig att ge henne de attributen. Men om jag inte skulle hinna, så kommer det att ge sig när spelet väl börjar.

Nu har jag i alla fall bestämt hur hon ska se ut. Jag har också bestämt en hel del om hennes personlighet, men den kanske jag berättar mer om en annan gång...

3 kommentarer:

  1. Det här är intressanta grejer, ge oss mer :)

    SvaraRadera
  2. Så spännande att få följa med! Hälsa Cykla. Kram, Eli

    SvaraRadera
  3. Ja, det kommer nog mer efter lajvet. :)

    Det finns ju ett par tidigare inlägg i bloggen som också handlar om Cykla, fast de kanske ni redan har läst. :)

    SvaraRadera