Intressant hur man påverkas av att Facebook ligger nere. Någon skrev på Twitter att kvällsrutinen liksom fallerade. Jag själv känner mig bortkopplad från omvärlden och lite ensam. Jag som precis skulle upplysa om att jag hade ett nytt blogginlägg.
Tänk vad många människor som sitter sammankopplade på den där sajten. Som dagarna i ända kommunicerar med varandra. Säga vad man vill om att det är bättre och roligare att ses irl, men nog fan är det smidigt med en sajt som samlar alla ens vänner. Man hinner ju inte träffa alla så mycket som man egentligen skulle önska och då är Facebook ypperligt för att hålla daglig kontakt med nära vänner och för att underhålla relationen med sina ytliga bekanta. För att inte tala om vilket enormt stort nätverk det är. Behöver man något så efterlyser man det i sin status och då dröjer det oftast inte många minuter innan man fått tag i det. Sen, om man är så exhibitionistisk som jag själv är, då är det ju ett väldans bra forum för att synas, att lägga upp sina bilder, texter och åsikter.
Och nu ligger FB nere. Man borde ta tillfället i akt och stänga ner datorn och istället sätta sig med en bra bok, eller ringa en vän, eller -varför inte- lägga sig och sova. Undrar hur många som faktiskt gör det. Och undrar hur många som just nu sitter och väntar på att sajten ska komma igång igen, testar var tredje minut. Nu kanske. Nu kanske. Eller nu. Kunde bli en intressant statistik...
Hahaha...mitt i prick!
SvaraRaderaJag blir helt rådvill när jag inte kan komma in på FB...jag vill ju veta vad mina vänner har för sig. :P
Eller hur.. det är intressant vad som händer med en när våra sociala medier dör... :)
SvaraRaderaEn liten tankeställare.